Биологические науки список научных статей
-
Numenius arquata (Charadriiformes, Aves) abundance trends in agrolandscapes in the southern Republic of Karelia (Northwest Russia)
Olonets grasslands (61.041111° N, 32.931389° E) are the most extensive agrolandscapes in the Republic of Karelia (Northwest Russia), one of the largest spring stopovers of migrating birds in Northern Europe and a breeding area of farmland-associated birds. This territory is essential for the life...
2024 / Simonov S.A., Artemyev A.V., Lapshin N.V., Tolstoguzov A.O., Matantseva M.V.WOSScopusВАКESCI -
Distribution modelling of the Caucasian endemic Fritillaria latifolia against the background of climate change
Current climate change, habitat degradation, pastoralism, shoot and bulb harvesting pose serious threats to the rare Caucasian endemic Fritillaria latifolia throughout its range. Knowledge of the limiting factors, species range dynamics in relation to climate change and the role of Protected Areas...
2024 / Pshegusov R.H., Chadaeva V.A.WOSScopusВАКESCI -
Reference sites of threatened riverine Atlantic forest in upper Rio Doce watershed
The most important condition of ecological restoration is the identification of reference ecosystems, which function as a guide for assertive practice with which biological integrity and ecosystem structure and function can be compared. For restoration and conservation projects to be effective in...
2024 / Figueiredo J.C.G., Negreiros D., Ramos L., Paiva D.C., Oki Y., Justino W.S., Santos R.M., Aguilar R., Nunes Y.R.F., Fernandes G.W.WOSScopusВАКESCI -
Long-term changes in population size and distribution of Stercorarius maccormicki (Stercorariidae, Charadriiformes) on the Haswell Islands, East Antarctica
Long-term studies are crucial in ecology, environmental change assessment, resource management and biodiversity conservation. Stercorarius maccormicki (hereinafter – south polar skua) are predators that can threaten populations of bird species of the orders Sphenisciformes and Procellariiformes. At ...
2024 / Golubev S.V., Golubev E.S.WOSScopusВАКESCI -
Is the GBIF appropriate for use as input in models of predicting species distributions? Study from the Czech Republic
Questions concerning species diversity have attracted ecologists and biogeographers for over a century, mainly because the diversity of life on Earth is in rapid decline, which is expected to continue in the future. One of the most important current database on species distribution data is the...
2024 / Štípková Z., Tsiftsis S., Kindlmann P.WOSScopusВАКESCI -
MAHMUD SHABISTARIYNING GULSHANI ROZ ASARINING DUNYO MIQYOSIDAGI ILMIY TAHLILIY TADQIQI
Mazkur maqola qiyosiy adabiyotshunoslik sohasidagi eng ko`zga ko`ringan yo`nalishlardan biri adabiy tarjimashunoslik va jahon adabiyoti tushunchalari kesishgan ilmiy nuqtani nazarni yoritadi. Ya`nikim, jahin adabiyoti durdonalaridan biri hisoblangan Mahmud Shabistariyning “Gulshani Roz” asarining...
2024 / Feruzabonu Mannonova Sherali Qizi, Ghadir Golkarian -
АМИР ТЕМУРНИНГ ВАТАНИМИЗ ТАРИХИДАГИ ЎРНИ
Ватан ва халқ тарихида шундай буюк сиймолар бўладики, улар ўзининг даҳо қобилияти, элу юртига бўлган буюк муҳаббати, шижоати ва садоқати билан янги даврнинг яратувчиси, асосчиси сифатида майдонга чиқади. Амир Темур Ватанимиз тарихида ана шундай буюк сиймо ҳисобланади. Соҳибқирон марказлашган давлат ...
2024 / Нурқулова Р.Р, Шаропов С -
TEMURIYLAR DAVRIDA SAMARQAND ADABIY MUHITI (Sulton Ulug‘bek Mirzo saroyi adabiy majlislari misolida)
Jahon adabiyotshunosligida muayyan millat ma’naviy merosiga, ilm-fan taraqqiyotiga ulkan hissa qo‘shgan adabiy jarayonlarni o‘rganish adabiyotshunoslikning adabiy-estetik kategoriyasi sifatida o‘ziga xos ilmiy-nazariy ahamiyatga ega. Binobarin, adabiy jarayonlar, badiiy asarlar tahlili, turli...
2024 / Qorayev Sh.M. -
TEMURIYLAR RENESSANSI VA UNING ILM-FAN RIVOJIDAGI O‘RNI
“Oʻn beshinchi asrda Sohiqiron Amir Temur asoslagan va uning munosib avlodlari davom ettirgan muhtasham saltanat yurtimizda ikkinchi Uygʻonish, yaʼni ikkinchi Rennessans davrini boshlab berdi”. Shavkat Mirziyoyev. “Biz Yangi O‘zbekistonni barpo etish va Uchinchi Renessans poydevorini yaratishda...
2024 / Safarova O‘.A. -
АМИР ТЕМУР – МОҲИР ДИПЛОМАТ, ЮКСАК МАДАНИЯТ СОҲИБИ
Амир Темур XIV асрнинг иккинчи ярми XV аср бошларидаги таниқли давлат арбоби, истеъдодли қўмондони ва ақлли сиёсатчиси бўлган. Хитой, Ҳиндистон, Мўғулистон, Олтин Ўрда, Ироқ, Византия ва бошқа мамлакатлар ҳукмдорлари Темурга ўз элчиларини юборишди. Соҳибқироннинг Франция, Англия, Испания, Византия, ...
2024 / Саъдуллаева М.Х., Жумабаев С. -
AMIR TEMUR DAVRIDA ILM–FAN, MADANIYAT VA DAVLAT RIVOJI
Davlatning rivojlanishiga uning ham iqtisodiy, ham ijtimoiy va madaniy va siyosiy sohalari o‘z ta‘sirini ko‘rsatadi. Biz yashab turgan jamiyatda ham bunga e‘tibor juda kuchayib bormoqda. Birinchi Prezidentimiz Islom Karimov ham – qushning ikki qanoti bo‘lgani kabi davlatning bir qanotini iqtisod,...
2024 / Yoʻldoshev U., Abdurahmonov I.M., Abdurashidova D.J. -
МИРЗО УЛУҒБЕК ДАВРИДА МЕЪМОРЧИЛИКНИНГ РАВНАҚ ТОПИШИГА ДОИР БАЪЗИ БИР МУЛОҲАЗАЛАР
Мустақиллик шарофати билан мамлакатимизда алломаларнинг илмий, маърифий меросини ўрганиш борасида улкан ишлар амалга оширилди. Башарият тарихининг ижтимоий сиёсий, илмий маданий соҳаларида салмоқли ўрин тутган сиймолардан бири буюк ватандошимиз давлат арбоби Мирзо Улуғбекдир. Амир Темур ва Т...
2024 / Худойқулов У.К. -
MIRZO ULUG‘BEK – IKKINCHI RENESSANS G‘OYALARI ASOSCHISI
Tarixiy shaxslarning faoliyatini, ularning ilmiy va ma’naviy merosini o‘rganish alohida ahamiyat kasb etmoqda. Tarix fani oldida o‘zbek xalqining mashhur vakillari ma’naviy-tarixiy merosini qayta tiklash masalasi dolzarb bo‘lib qolmoqda. Bashariyat tamadduni taraqqiyotiga ulkan hissa qo‘shgan buyuk ...
2024 / Ernazarov Sh. -
OʻZBEKISTON TARIXI DAVLAT MUZEYIDA SAQLANAYOTGAN MIRZO ULUGʻBEK DAVRIGA OID EKSPONATLAR HAQIDA
Oʻzbekistonning uzoq oʻtmishidagi osori atiqalari, jumladan arxeologik topilmalarning bugungi kungacha yetib kelishida va kelajak avlodga munosib yetkazishda Oʻzbekiston tarixi davlat muzeyining oʻrni beqiyos. Oʻzbekiston tarixi davlat muzeyi oʻz fondlarida Oʻrta Osiyoning birinchi darajali ilmiy...
2024 / Norkobilov T., Boymirzayev S. -
JAMES WEBB KOSMIK TELESKOPI VA UNING DASTALBKI KUZATUV NATIJALARINI TAHLILI HAQIDA
Jeyms Uebb kosmik teleskopi (ingl. James Webb Space Telescope, JWST) orbital infraqizil observatoriya bo‘lib, bugungi kunda eng katta ko‘zguga ega bo‘lgan eng katta kosmik teleskop (umumiy diametri 6,5 metr bo‘lgan segmentli ko‘zgu). Teleskop Yerdan 1,5 million km uzoqlikda joylashgan Quyosh-Yer...
2024 / Ollayorov M.M, Shamshiyev F.T -
ENG QADIMGI ODAMLARNING NOMLANISHIGA DOIR AYRIM MULOHAZALAR
Eng qadimgi odamlar qazilma gominidlar tizimining eng murakkab qismlaridan biridir. Dastlab, Pithecanthropus erectus turi Yava topilmalaridan tasvirlangan [1]. Keyinchalik eng qadimgi odamlarning deyarli barcha topilmalari mustaqil umumiy nomlarni oldi. Eng qadimgi odamlar mustaqil tur sifatida...
2024 / Muminov O.U. -
ИШ ЮРИТИШ ҲУЖЖАТЛАРИДА АҲОЛИ КУНДАЛИК ТУРМУШ ТАРЗИ БИЛАН БОҒЛИҚ ЭТНОГРАФИК МАЪЛУМОТЛАР
Ўзбекистон тарихида юз берган сиёсий, иқтисодий, маданий, ижтимоий воқеа ва ҳодисалар бугунги кунда архив ҳужжатларида келтирилган маълумотларда сақланиб келинмоқда. Шу билан бирга, мазкур ҳужжатларнинг ўзи маълум даврда юридик кучга эга бўлганлиги улар асосида ўша давр ташкилот, муассаса ва...
2024 / Шосаидов A.С. -
XIX ASR OXIRI XX ASR BOSHLARIDA XIVA XONLIGINING IJTIMOIY-SIYOSIY HAYOTI
Hozirgi Oʻzbekiston hududida joylashgan Xiva xonligi 1512-1920-yillarda faoliyat yuritgan davlat. 19-asr oxiri — 20-asr boshlarida Xiva xonligining ijtimoiysiyosiy hayotida ichki va tashqi kuchlar taʼsirida jiddiy oʻzgarishlar yuz berdi. Xiva xonligi xon tomonidan boshqariladigan, siyosiy...
2024 / Hayitboyeva Q.I., Alinazarova D.V. -
7 ЖАСТАН 16 ЖАСҚА ДЕЙІНГІ БАЛАЛАРДЫҢ ФИЗИКАЛЫҚ ДАМУЫ МЕН ПСИХОФИЗИОЛОГИЯЛЫҚ ФУНКЦИЯЛАРЫНЫҢ ЖАС ЕРЕКШЕЛІКТЕРІ
Мақалада бала денсаулығының маңызды көрсеткіштерінің бірі болып табылатын балалар мен жасөспірімдердің физикалық дамуы және өсу мен жетілудің жалпы заңдылықтары туралы нәтижелер ұсынылған. Баланың ағзасы неғұрлым жас болса, соғұрлым жеке мүшелердің де, жалпы дененің де өсу және даму процестері...
2024 / Қуантқанов Абырой Сейлханұлы, Садыканова Гүлназ Есімбекқызы -
АҚҚАЛКАН КЕН ОРНЫ БЕНТОНИТТЕРІНІҢ ФИЗИКА ХИМИЯЛЫҚ ҚАСИЕТТЕРІ
Мақалада Шығыс Қазақстан облысы Зайсан өңірінде табылған бентониттің физика химиялық қасиеттері сипатталады. Бентониттің жалпы формуласы Al2[Si4O10](ОH)2·nH2О. Бұл табиғи шыққан минерал-құмның және ісінбейтін кен компоненттерінің, тазартылған монмориллонит пен сапонит бөлшектерінің қоспасы. Оның...
2024 / Ташкенова Айша Нұрланқызы, Сеиткумарова Жансая Медетовна, Болатқан Дана Қайратқызы, Катпенова Жайнагуль Саипульмулюковна, Токтарбекова Акмарал Токтарбековна